FAKTA OM GREKLAND
Grekland har som vi sa tidigare en area p ca 132000km. De har ocksÂ
en befolkning p ca 10 miljoner m”nniskor. Deras huvudstad heter Aten
och var ett viktigt relig–st centrum under antiken. Andra st–rre
st”der ”r ThessalonÌkÌ, IraklÌon, L·risa och Patras. Greklands
huvudsprÂk ”r grekiska. Deras religion ”r Grekisk-Ortodox. I Grekland
betalar man med Drachmer. En Drachmer ”r 100 Lepta. PÂ en svensk
100-lapp gÂr det ca: 3496,50 Drachmer.
Geografi
KLIMAT
Grekland ”r mycket ber–mt f–r sina str”nder och sin klippiga kust, men
centrala Grekland ”r inget trevligt semester st”lle. Transporter och
jordbruk ”r mycket besv”rligt att bedriva. Det beror p att 3/4 av
Grekland bestÂr av berg. Grekland gr”nsas av tre hav,Egeiska
havet,Joniska havet och Medelhavet. Greklands mÂnga –ar ”r utspridda
p all de tre haven. ÷arna ”r frÂn b–rjan topparna i en bergskedja som
var en del av fastlandet. De blev –ar f–r ca tusen Âr sedan d dagens
Medelhav fyldes med vatten. Greklands h–gsta berg Olympos med sina
2917 m var under antiken en religi–s plats. D”r trodde man att gudarna
bodde. Pindos ”r Greklands ryggrad. Det ”r en bergskedja med toppar pÂ
h–gre ”n 2100 m. Pindos sluttningar ”r t”ckta av skog, mest gran och
tll. Det ”r stora skillnader mellan kust- eller –klimatet och
inlandsklimatet. Grekland har bÂde Europeisktklimat med varma fuktiga
somraroch kalla sn–iga vintrar. Medelhavsklimatet ”r n”stan tv”rt
emot. Det har varma,fuktiga vintrar och heta,torra somrar. Istora
delar av Grekland skiner solen Âret runt trots att sn–n ligger kvar i
bergen ”nda in i Juni. Aten i mellersta Grekland fÂr i genomsnitt
402mm nederb–rd per Âr medan ThessalonÌki fÂr 477mm per Âr. ŸndÂ
skiljer det inte s mycket i gradskiljnader som man tror.Korfu ”r
grekland nordligaste men ocks gr–naste –.
VŸXTER OCH DJUR
Greklands v”xter och djur har en f–rmÂga att kunna –verleva i
og”stv”nliga f–rhÂllanden. V”dret ”r oftast varmt och torrt och marken
”r ofruktbar och stenig. F–r att kunna –verleva har v”xterna utvecklat
skyddande egenskaper som t.ex. Apelsin- och Citrontr”dens skyddande
vaxlager p bladena. Vaxet skyddar bladet frÂn att torka ut och d–.
Greklands v”xt- och djurliv ”r en blandning av europeiska och
sydl”nska v”xter och djur. I norr ”r det vanligare med europeiska
v”xter och djur medan i s–der det ”r vanligare med sydl”nska. I norr
”r det vanligt med Iris,Tulpan och Krokus. Medan i s–der det ”r
vanligare med pÂskliljor,vattenliljor och Kamomill. I antikens
grekland spelade naturen en viktig roll. Det var en viktig del i deras
sagor och mytologi. Men efter det att antikens Grekland f–rsvann sÂ
har den inte fÂtt uppm”rksamhet f–ren efter andra v”rldskriget
(1939-1945). Efter andra v”rldskriget satte regeringen upp ett antal
program f–r att r”dda naturen. Man b–rjade plantera tr”d p kalhyggena
och i st”derna. F–r att skydda havsmilj–n har regeringen begr”nsatt
industriutsl”ppen och de har ocks skapat havsreservat. I dessa
havsreservaten lever vad forskarna har uppskattat till 246 olika arter
av liv. Exempel p sÂdana djur ”r sk–ldpaddor,s”lar,r”kor,hummrar och
mÂnga mÂnga andra. Skogsf–rvaltningen i Grekland har skapat
naturresevat dit fÂgelskÂdare Âker f–r att se allt frÂn –rnar till
n”ktergalar. Grekland uppges ha ca 358st arter av fÂglar. I Grekland
ser man inte vilda djur s ofta. Nu kr”vs betalningen efter tusentals
Âr av jackt. Trots jakten finns det djur som h–r hemma i Grekland
t.ex. vildsvin,gr”vling,brunbj–rn,lo,schakal och piggsvin. Det finns
”ven djur som bara finns i Grekland som t.ex. agrimigeten p Kreta.
Historia
Antikens Grekland
Grekerna var inte de f–rsta som utvecklade en civilisation i dÂtidens
Europa. Men det skedde p Kreta och –arna runt omkring. Ÿven pÂ
fastlandet r”knar man med att civilisationen fanns. Kaukasier var de
f–rsta invandrarna,men de var troligtvis inte greker f–r de var vita.
Civilisationen hette den Klykladiska men var inte lika lysande som den
kretensiska eller den minoiska. Genom utgr”vningar har man fÂtt veta
att civilisationen var ett f”rgstarkt och livligt samh”lle som man
tror f–rsvann genom ett vulkanutbrott. Vulkanutbrottet skedde ca 1400
f.kr. Den minoiska civilisationen bildade grunden f–r den vi k”nner
som antikens Grekland. Den nya civilisationen hette den mykenska och
skapades av de f–rsta grekerna som vi vet kom till Grekland(ca
2000f.kr). Det ”r detta folk som Iliaden och OdyssÈen beskriver. De
bÂda diktsamlingarna skrevs av Homeros. PÂ grund utav inb–rdeskrig och
en invasion frÂn stammarna i norr f–rsvann denna kulturen pÂ
1100f.kr,mÂnga av de gamla invÂnarna bosatte sig i Mindre Asien. Efter
Âr 800f.kr bildade grekerna stadsstater.De var sj”lvst”niga och hade
egna h”rskare och styrelseskick. Det va h”r som man f–rst ut–vade
demokrati,dvs styrelse genom allm”nna val. Det var under 500-talet
f.kr som grekerna var intreserade i konst,vetenskap och kultur. DÂ
byggdes t.ex Parthenon p berget Akropolis utanf–r Aten. Under denna
tid k”mpade ”ven de sm stadsstaterna mot varandra.Detta krig
f–rsvagade smÂstaterna och Âr 338f.kr er–vrade Filip av Makedonien.
Hans son,Alexander den store,som anf–ll perserna och vidgade sin fars
gamla rike ”nda bort till Indien. Alexander dog sj”lv under korstÂget
och hans v”lde blev inte lÂnglivat. Grekland splittrades och Âr
146f.kr er–vrade rommarna Grekland. ‰r 395e.kr delades den rommerska
stormakten i tv delar. I en –stlig och en v”stlig. ‰r 1453 f–ll det
–strommerska eller ocks kallat Byzans-v”ldet f–r turkarna som besatte
Grekland ”nda till Âr 1821 de grekerna startade ett befrielsekrig frÂn
turkarna.Stridigheter hade f–rekommit under de senast Ârhundradena.
H”rmed f–ljer nÂgra viktiga Ârtal som man b–r k”nna till.
3000-2000f.kr Kykladiska kulturen
2000-1400f.kr Minoiska kulturen
1600-1100f.kr Mykenska kulturen
800f.kr Stadsstaterna utvecklas
480f.kr Grekerna besegrar Persien.
Aten blir ledare f–r ett f–rbund av st”der k”nt
som det Deliska f–rbundet avsett att skydda fastlandet mot invasion
frÂn havet.
Morden Grekisk Historia
De europeiska l”nderna f–ljde noga Greklands befrielsekamp. Grekland
blev Âr 1832 en egen stat med monarki som styrelseskick. Otto av
Bayern blev Greklands kung. Grekerna var inte n–jda med det sÂ
inb–rdeskriget fortsatte. ‰r 1864 grunades en konstitutionell monarki.
Vid Balkankrigets slut (1912-1913),gjorde norra delar av Grekland och
en del –ar sig fria frÂn turkiet. Efter fortsatta oroligheter och ett
misslyckat f–rs–k att bilda en republik tog diktatorn Ioannis Metaxas
makten Âr 1936. Hans regerande tog slut n”r Italien och Tyskland
invaderade Grekland under andra v”rldskriget. Grekland var ockuperat
”nda fram till 1945. Under dessa Âr d–dades eller f–rsvann mÂnga
greker i motstÂndsr–relsen. Ockupanterna utplÂnade hela byar och stora
delar av befolkningen levde p eller under sv”ltgr”nsen. Sv”lten
h”rjade p grund utav att italienska och tyska soldater f–rst–rde
civilbefolkningens gÂrdar och det var svÂrt att hitta mat. Efter andra
v”rldskriget b–rjade ett nytt inb–rdeskrig h”rja i Grekland. 20 Âr
senare skulle ”ntligen Grekland f en stabil regering och grekerna
kunde andas ut. Men tv Âr senare 1967 st–rtas den 27-Ârige kungen
Konstantin av en grupp h–ga officerare. Detta ledde till att
Konstantin uppl–ste parlamentet. Officerarna satt sedan vid makten i
sju Âr. Grekerna hade det mycket besv”rligt underdenna tyrrani f–r
officerarna hade hÂrd kontroll av all media i landet(TV,Radio och
tidningar). ‰r 1974 st–rtade en grupp greker presidenten p Cypern.
Turkiet ingrep d milit”rt i Cypern f–r att skydda den turkiska
befolkningen d”r. Detta var p v”g att starta ett krig mellan Turkiet
och Grekland. De h–ga officerare som hade tagit makten frÂn kung
Konstantin kallade d hem politikern Konstantin Karamanlis frÂn Paris
han hade flytt dit under diktaturen. Han skapade grunden f–r dagen
styre i grekland det s kallade parlamentariska systemet.
RELIGION
Grekerna under antiken dyrkande flera gudar och gudinnor. Gudarna och
gudinnorna var ofta fantasifulla varelser som spelade en viktig roll i
deras dagliga liv. Dessa varelsers ”ventyr utg–r antika Greklands
mytologi.
Myterna om gudarnas ”ventyr och liv ”r mer ”n bara myter. Den ber”ttar
”ven om grekernas s”tt att leva och att l–sa problem samt f–rklarar
–vernaturliga h”ndelser. F–r grekerna var mytologin ”ven en sort av
underhÂllning. Homercos som samlade dessa myter i tv b–cker,Iliaden
och OdyssÈen,levde Âr 800f.kr. Ÿven om han var blind klarade han av
att samla myterna. Enligt myterna var gudarnas hemvist p berget
Olympen. D”r bodde bland annat Zeus som var gudarnas –verhuvud. Han
var gift med gudinnan Hera. Jag skulle i prinsip kunna r”kna upp
allihopa men d skulle jag aldrig bli f”rdig f–r det fanns hundratals
olika gudar som hette olika och gjorde olika saker. Vissa var
m”nniskoliknande medan andra var h”lften m”nniska och h”lften h”st
eller get. Alla dessa h”lften m”nniska h”lften get osv kallades olika
saker.t.ex.dryader eller skogsnymfer, najader havsnymfer eller
satyrer. Flera v”xter har fÂtt sina namn efter m”nniskor eller gudar
som f–rlorade de m”ktigare Olympernas gunst. Enligt legenden,
f–rvandlade nymfen Daphine sig till ett lagertr”d, n”r hon f–rs–kte
undkomma guden Apollo. Eftersom Apollo ”lskade nymfen avbildes han
ofta med en krans av lgerblad som han b”r till hennes minne. Idag har
Grekland grekisk-ortodoxa kyrkan ist”llet f–r antikens tempel. N”stan
alla tillh–r den grekisk-ortodoxa kyrkan. Ortodox betyder i prinsip
"r”tt-troende". De som tillh–r denna kyrka gÂr till kyrkan pÂ
s–ndagarna. Gudstj”nsten kan hÂlla p i upp till tre timmar. I
trditionella kyrkor och i byarnas kyrkor ”r mannens plats p den ena
sidan och kvinnan p den andra. MÂnga stÂr upp under hela
gudstj”nsten. Gudstj”nsten m”ssas och stora delar av den sker bakom en
sk”rm som omger altaret. Under sj”lva m”ssan gÂr folk runt i kyrkan
och kysser de helgona bilder som finns inne i kyrkan. Dessa bilder ”r
bilder av Jesus,Maria och andra helgon. F–r grekisk-ortodoxa kyrkan ”r
dessa bilder heliga. I grekisk-ortodoxa kyrkor finns det inga statyer
av helgonen utan bara dessa bilder. Grekisk-ortodoxa pr”ster b”r ofta
svarta lÂnga kaftaner och en h–g rund hatt. Under gudstj”nsten b”r de
mycket mera f”rgrika kl”der. Pr”sterna varken klipper hÂret eller
rakar sig. HÂret p huvudet har de uppsatt med en knut i nacken.
Pr”sterna i den grekisk-ortodoxa kyrkan fÂr gifta sig men andra,mer
uppsatta pr”ster t.ex. biskopar fÂr inte gifta sig. Den
grekisk-ortodoxa kyrkan har en patriark ist”llet f–r den katolska
kyrkans pÂve. Patriarken liknar en ”rkebiskop och finns i Istanbul av
historiska sj”l. Han dikterar den Grekisk-ortodoxa kyrkans regler och
styr –ver de troende. Inom den grekisk-ortodoxa kyrkan ”r kloster
mycket viktigt. Klosterna finns –ver hela fastlandet. Det finns en
ber–md samling med 20 kloster p berget Atos. I denna klosterstat
tillÂts inga feminima varelser. Klosetrna har fÂtt ett speciellt
oberoende frÂn Grekland. F–r att marker ut en olycksplats andv”nds
ofta helgedomar.
Greklands h–gtider
Den viktigaste grekiska h–gtiden ”r pÂsken. DÂ samlas man i sin hemby
f–r en speciell fest d man ”ter grillat grillat lammk–tt och har
speciella gudstj”nster. Festligheterna kan pÂg i flera dagar. I vissa
byar slutar de inte f–ren 40 dagar senare, vid Kristi Himmelf”rdsdag.
F–r skolbarnen ”r detta ungef”r som julafton. F–r de har 15 dagar
ledigt frÂn skolan ( 3 veckor). De fÂr oftast ocks nya kl”der. Man
firar under pÂsken Jesu d–d och uppstÂndelse det symboliserar
v”xternas sÂdd och tillv”xt. Man kan s”ga att denna h–gtid ”r den
samma som antikens fruktbarhets h–gtid d man offrade f–r att f en
bra sk–r. Fastan b–rjar alltid med en karneval. DÂ ”r det bara 40
dagar kvar till det att pÂsken inleds. Under karnevalen kl”r sig
barnen i folkdr”kt och bes–ker sina v”nner. Barnen har folkdr”kterna
p sig i skolan och i skolan sjunger man speciella karnevalsÂnger. I
st”derna hÂlls stora parader med vagnar och musikkÂrer. Igrekland
firar man namnsdagarna ist”llet f–r f–delsedagarna. Genom namnsdagarna
”r man f–rbunden med det helgon man ”r d–pt efter. Personen som har
namsdag gÂr d till sina v”nner och bjuder p t.ex. kakor. Man fÂr
ocks sj”lv presenter. Under samma dag hÂlls en speciell gudstj”nst i
byns kyrka f–r personen som har namnsdag. Gudstj”nsten ”r ocks till
f–r allm”nheten. Byarna har ocks sina egna namsdagar d firar alla
med god mat ,musik och dans. Bykyrkans klockor ringar hela dagen f–r
att tala om f–r n”rligande byar att det ”r fest p gÂng. Under julen
senare p Âret brukar familjerna Âterf–renas.
Julen ”r mer ”n en relig–s h–gtid. Man f ”ven presenter. Presenterna
delas ut p Agios-Vassilis-dagen eller vid Basiliusfesten. Under
festen serveras en speciell kaka som det ligger ett mynt i, fÂr man
myntet tror man att man har tur resten av Âret. Det finns fler
h–gtider t.ex. sj”lvst”ndighetsdagen den 25 mars den dagen firas med
stora fyrverkerier och sen har vi ohidagen Ohi betyder nej p grekiska
och firas p grund utav att den grekiske premi”rministern sade till
Benito Mussolini (italiens diktator) 1940 att han inte fick ha sina
trupper i Grekland.
SAMHŸLLE
Grekerna har alltid st–t sitt land och sin livstil. Politiken spelar
en mycket viktig roll i grekernas liv. Det kanske beror p att de
k”mpade s hÂrt f–r att f en egen regering. Grekland har mÂnga
invandrare. Under den ryska revolutionen flydde en del ryssar till
Grekland. Ryssarna flydde troligen dit p grund utav den ortodoxa
kyrkan. De som flydde inte s mÂnga
och deras barn har blandats med den grekiska kulturen. Det finns ”ven
en turkisk-grekisk del i befolkningen. Denna del ”r inte heller den
stor. Den turkiska delen kommer frÂn de ottomanska turkarna som
regerade i Grekland. Denna befolkningen ”r ocks den mycket liten. Den
”r bara under en procent stor. Grekland har under alla Ârhundraden
haft mÂnga som utvandrade frÂn Grekland,den senaste emigreringsvÂgen
skedde under 50- till 70-talen och under den kom mÂnga greker till
Sverige. Eftersom Grekland ”r med i EU s kan grekerna l”ttare sl sig
ner i andra delar av Europa d”r man kan f b”ttre arbete. En del
l”mnar Grekland f–r att komma tillbaka med mycket pengar s de
t.ex.kan k–pa mer jord, starta ett eget f–retag. F–r dem som stannar
”r skillnaden mellan storstad,by,landsbygd,fastland och –ar mycket
stor. B–nderna p landsbygden stannar oftast hemma,skolorna ligger
n”ra gÂrden eller huset. I st”derna ”r det mer liv och r–relse. H”r
bor folk i mindre hus eller l”genheter. PÂ –arna ”r det full rulle pÂ
sommarn men p vintern ”r det d–tt f–rd har alla turister Âkt hem.
MÂnga av –borna flyttar in till fastlandet under vinterhalvÂret f–r
att arbeta. De kommer tillbaka lagom till turists”songen.
Greklands st”der
Greklands huvudstad heter Aten och har ca 3 miljoner invÂnare med
n”rliggande omrÂden inr”knade. Under antikens grekland var Aten en
viktig stad. I Aten byggdes mÂnga viktiga tempel till gudarna.
Templena byggdes p berget Akropolis. Akropolis betyder p grekiska
den –vre staden. PÂ Akropolis finns fortfarande en antik teater som
andv”nds. N”r Aten blev huvudstad Âr 1834 var staden bara en liten by
men idag breder den ut sig –ver en dalgÂng. Efter andra v”rldskriget
v”xte Aten frÂn en liten by eller stad till en j”tte stad. N”r kriget
var slut utvecklades staden ocks till ett industriellt centrum. En
fj”rdedel av Greklands befolkning bor i denna storstad. Under 60-talet
d staden –kande snabbast byggde man kontorshus och bost”der f–r att
klara av –kningen av befolkningen. Detta medgav att husen inte
planerades s bra som de borde g–ras. S husen stÂr idag alldeles f–r
t”tt. Det g–r att staden ser trÂngbebodd ut. F–r att f–rv”rra saken
finns det allt f–r f gr–nomrÂden i staden. Regeringen f–rs–ker f en
kontroll –ver utsl”pp frÂn bilar och fabriker. Man har p senare Âr
b–rjat plantera tr”d i hopp om att staden skall bli trevligare. Inne i
centrum ”r bilar f–rbjudna p dagtid,Endast utryckningsfordon ”r
tillÂtna d”r dÂ. Det ”r f–rbjudet p grund utav all den smog som de
orsakar. En annan stor stad ”r Thessaloniki i norra Grekland. Det ”r
en hamnstad med ca 400000 invÂnare. Denna stad ”r ett centrum f–r bÂde
sj–fart och bankv”sendet. Andra stora st”der ”n Aten och Thessaloniki
”r Iraklion p –n Kreta och L·risa p fastlandet.
Greklands utbildning
I Grekland ”r utbildning nÂgot viktigt. Grekland har under mÂnga Âr
haft f skolor och ”nnu f”rre universitet. Nu n”r Grekland
levnadsstandard har stigit s har f–r”ldrarna blivit mer angel”gna att
deras barn skall f b”ttre undervisning i skolan. MÂnga f–r”ldrar vill
till och med att barnen skall klara gymnasiet. Man kan gemf–ra
grekiska skolor med de skolor som fanns h”r f–rr. Det vill s”ga att
skolorna ”r mycket str”nga i Grekland. Man f–rv”ntas ”ven att kunna
l”sa och skriva vid Âtta Ârs Âlder. I Grekland gÂr barnen bara frÂn
8.30 till 13.30 i skolan men sedan har de ofta mer l”xor ”n vi. Man
studerar ”mnen som t.ex.geografi,matematik,historia, religion och
grekiska. Det ”r bara de som inte ”r grekisk-ortodoxa som slipper
religionen. Under skoldagen serveras ingen lunch. Eleverna gÂr hem f–r
att ”ta lunch under det stora lagda mÂlet ”ter alla elever p hela
skolan. Men eleverna har fler raster ”n en. De har 10 minuters rast
efter varje lektion. Staten betalar hela skolgÂngen tills det att de
”r femton f–r d slutar grundskolan. Ÿven i Grekland finns ett slacks
lÂg-,mellan- och h–gstadie och sedan gymnasiet och s universitet
eller h–gskola. Fast h”r ”r det bara tre stadier och s universitet
eller h–gskola. Det f–rsta stadiet ”r i pricip lÂgstadiet och
mellanstadiet men det ”r mellan sex och tolv Âr. N”sta stadie ”r dÂ
andra stadiet och det ”r ungef”r det vi kallar h–gstadiet. H”r ”r
barnen ungef”r mellan tolv och femton Âr gamla. Sedan finns det ett
valfritt stadium innan universitet eller h–gskolorna. Detta stadie
kallas Lycaeum. Elever som kommer frÂn Lycaeum gÂr ocks ofta p en
speciell korvstoppningsskola. Denna skolan hÂller p i tre till fyra
timmar. Korvstoppningsskolan hÂlls p eftermiddagen. Denna skolan ”r
privat och f–r”ldrarna betalar undervisningen. Eleverna undervisas i
”mnen som t.ex. musik, sprÂk och teckniska ”mnen. Denna skolgÂng ”r
endast f–r att bereda eleverna f–r det kommande intr”desprovet till
universitetet. Eftersom Grekland bara har 17 universitet s ”r kampen
hÂrd om platserna. De som inte klarar provet fÂr g–ra om det. Det ”r
inte beg”nsat hur mÂnga gÂnger man fÂr g–ra det. Det finns ”ven skolor
som ger extra utbildning f–r studenter som vill komma in pÂ
universiteten. I Sverige kallas dessa skolor Komvux.
Greklands jordbruk och fiske
Grekland har mycket ont om bra jordbruksmark. Men ”nd ”r Grekland
mycket jordbruksinriktat. Det ”r mindre ”n en tredjedel av marken som
kan odlas. Greklands natur innehÂller mest berg. De viktigaste
lantbruksomrÂdena ”r de sl”tter som ligger –ster om Pindosbergen. F–r
inte s l”nge sedan var fiske den st–rsta inkomstk”llan Grekland hade.
Greklands tobak och bomull ”r landets viktigaste varor. Men ocksÂ
vete,socker,citroner,ris,apelsiner oliver,fikon och mandlar odlas.
Kreta ”r mycket ber–mt f–r sina russin. De odlar druvorna sj”lva.
Greklands f–ruts”ttningar att odla s att man kan exportera har
sl–sats bort. N”stan varje jordbruk ”r mycket litet. De flesta ”r bara
p nÂgra hektar. S de klarar inte av att odla de stora m”ngder som
beh–vs f–r att en export skall kunna bli m–jlig. PÂ de flesta gÂrdar
arbetar alla familjemedlemmarna. Det ”r inte ovanligt att se gamla
tanter och farbr–der arbeta p gÂrdarna med. Ungef”r 1/3 av
befolkningen arbetar inom landets jordbruk. Regeringen uppmuntrar
odlingen av produkter som ”r l”mpliga att exportera. Grekland kommer
att f in mer pengar n”r de b–rjar exportera jordbruksprodukter som
t.ex. vete och tobak. Regeringen har b–rjat att –ka arealen f–r
jordbruk. Det sker genom att torrl”gga sumpmarker. Fisket i Grekland
”r en j”tte arbetsplats. Den omfattar
ca 50000 m”nniskor. De arbetar i fabriker som rensar och konserverar
fisken. MÂnga arbetar ocks med att fÂnga all denna fisk. Det finns
”ven folk som sitter och f–rpackar fisken. Grekland har stora
fisktillgÂngar men de importerar ”nd mÂnga fiskprodukter. F–rr var
svampfiske en viktig del i fskindustrin. Den h–ll mÂnga m”nniskor
sysselsatta. Men idag ”r den p v”g att f–rsvinna f–r folk k–per
billigare svampar, men de ”r oftast konstjorda.
Industri
Grekland har inte s stora naturtillgÂngar vilket har gjort att det
har tagit lÂng tid f–r landets industri att utvecklas. Efter andra
v”rldskriget har regeringen f–rs–kt f nya industrier att komma till i
landet. Man v”lkomnar all industri frÂn bilar till matberedning. De
flesta av dagens industrier finns i st”derna Aten och Thessaloniki.
Tack vare den grekiska traditionen ”r Greklands industrier sm och
oftast familje”gda. Det finns dock undantag t.ex. skeppsfart och
skeppsfart. Greklands handelsflotta ”r den sj”tte st–rsta i v”rlden.
NÂgra av v”rldens rikaste m”nniskor ”r grekiska skepps”gare. Under
60-talet f–rs–kte regeringen att f dessa skepps”gare att investera i
gruvindustrin, energiproduktionen, kommunikationerna och
finansbolagen.
Detta medgav att dessa industrier fick en uppsving. Regeringen st–dde
under 50- och 60-talen tobak,bomull och vete produktionen. Detta
medgav en uppsving f–r bÂde textilindustrin och cigarettindustrin.
Varje Âr bes–ker ca 8 miljoner m”nniskor Grekland. Det har gett h–gre
l–ner f–r de flesta greker. Det beror p den m”ngd pengar som
turisterna spenderar p hotel, resturanger och liknande. Tyv”rr har
turistmen en negativ effekt p smÂf–retagen. De fÂr det betydligt
svÂrare att klara konkuransen. Den av alla rÂvaror som ”r minst
utnyttjad ”r vattnet. Regeringen uppmanar d”rf–r f–retag att andv”nda
str–m frÂn vattenkraftstationer i st”llet f–r den frÂn kolverken.
NÂgra av Greklands viktigaste exportvaror ”r: Kl”der,trÂd, olje-
produkter,tobak,olivolja,frukt och cement. Importvarorna ”r: Maskiner
och transportutrustning.
Transporter
Det vanligaste transportmedlet i Grekland ”r med bussen. Varje l”n har
sitt eget bussbolag. PÂ landet ser bussarna ut som gamla skolbussar.
De ”r inte vackra och ”r oftast –verfulla med m”nniskor och djur.
Bussen k–r –verallt.
Till och med p ringliga bergsv”gar utan s”kerhetsr”cken. Men det ”r
det transportmedlet man andv”nder f–r att ta sig frÂn by till by om
man inte har en egen bil. De flesta v”garna i Grekland ”r gropiga och
grusbelagda men det finns ”ven fina motorv”gar. Regeringen l”gger ned
mycket pengar p att f ett b”ttre v”gn”t. I Grekland var man mycket
sena med j”rnv”gar (om man j”mf–r med resten av Europa). J”rnv”garna
b–rjade man inte bygga f–ren i slutet av 1800-talet. Idag f–rs–ker
staten som ”ger j”rnv”garna att f folk att Âka tÂg. Men de har ”ndÂ
inte s mÂnga passagerare f–r j”rnv”gsn”tet ”r inte s v”l utvecklat.
Men regeringen jobbar p att f–rb”ttra det. De flesta grekiska
familjer ”ger en bil. Bilarna ”r mycket dyra vilket g–r att familjen
oftast ”ger bara en. I Grekland ”r k–rkortsÂldern lika h–g som i
Sverige (18 Âr). MÂnga bilar importeras men de som importeras
beskattas ocks hÂrt. Det ”r vanligare att man Âker bÂt frÂn – till –.
F”rjor,Ângare och bÂtar som ”r spetsiga bak och fram kallas caiques.
Caiques ”r vanligast sm bÂtar, de drivs vanligast av en familj och ”r
en privat f”rjelinje. Greklands internationella flygbolag heter
Olympic Airways. Det flyger mellan –arna och p fastlandet. Det har
ocks rutter till andra l”nder. Olympic Airways ”gs av staten precis
som j”rnv”gen.
Greklands Styrelseskick
Grekland ”r sedan 1974 en demokratisk republik. Det inneb”r i princip
att befolkningen best”mmer vad som skall ske inom politiken. F–r Âr
1974 valde grekerna att de inte ville vara monarki l”ngre. Man
best”mde ist”llet att man skulle ha parlamentarisk demokrati. Det
menas med att parlamentet innehÂller 300st folkvalda representanter
som sitter i fyra Âr. De i sin tur v”ljer en president som sitter i
fem Âr. Det parti som vinner valet har en partiledare som d blir
premi”rminister. Han/hon utn”ms till den posten av presidenten. Idag
sitter lehfweff partiet vid makten. Sen det att Pasokpartiet kom till
makten Âr 1981 efter det har det skett stora f–r”ndringar.t.ex.Âldern
f–r r–str”tt har s”nkts till 18 Âr, de har ocks gjort det m–jligt med
en borgerlig vigsel. Pasok-partiets ledare heter Andreas Papandreou.
Pasok-partiet st”rkte ocks polismakten. F–rr fanns det tvÂ
polismakter en f–r landsbygden och en f–r st”derna. Det finns ”ven en
speciell polisstyrka f–r turister. Den ingriper vid oroligheter bland
turister uppstÂr. PÂ grund utav det heter den just turistpolisen.
Varje polis i denna polisstyrka mÂste minst tala ett fr”mmande sprÂk.
Grekland har ett speciellt problem med Cypern. F–r p Cypern ”r 85%
grek-cyprioter. Grekerna bor speciellt p den s–dra halvan av Cypern.
Den norra halvan befolkas mest av turk-cyprioter. De bÂda delarna har
var sin polisstyrka och de v”ljer ”ven sina egen presidenter. Cypern
har blivit erk”nnt som en sj”lvst”ndig stat av Grekland och grekerna
har en ambassad p –n. Cypern har blivit en krigsfrÂga f–r den
turk-cypriotiska delen fÂr inte sin regreing godk”nd av r”sten av
v”rlden. Det ”r bara Turkiet och Pakistan som godk”nner den. De
grek-cyprioterna kr”ver att –n skall vara i grekiskt styre.